...och det fördömda barnet
Läste klart en väldigt speciell bok för ett tag sedan. Eller ja, det är egentligen ett manus och det tog 2 dagar att läsa ut den, typ 4 timmar.
Beskrivning från Adlibis;
"Den åttonde berättelsen. Nitton år senare ...
Det har alltid varit svårt att vara Harry Potter, och det är inte mycket enklare nu när han är en överarbetad anställd på Trolldomsministeriet, make och pappa till tre skolbarn.
Medan Harry brottas med ett förflutet som ständigt gör sig påmint, måste hans son Albus slåss mot ett arv han aldrig velat ta del av. Det förflutna och nutiden smälter samman på ett olycksbådande sätt och både far och son blir medvetna om den obekväma sanningen: Ibland kommer mörkret från platser man inte väntat sig."
Det har alltid varit svårt att vara Harry Potter, och det är inte mycket enklare nu när han är en överarbetad anställd på Trolldomsministeriet, make och pappa till tre skolbarn.
Medan Harry brottas med ett förflutet som ständigt gör sig påmint, måste hans son Albus slåss mot ett arv han aldrig velat ta del av. Det förflutna och nutiden smälter samman på ett olycksbådande sätt och både far och son blir medvetna om den obekväma sanningen: Ibland kommer mörkret från platser man inte väntat sig."
Var så himla skeptisk i början om jag ens skulle läsa, har ändå bearbetat att Harry Potter-historian är avslutad men kunde tillslut inte hålla mig borta. Och det var verkligen som en kompis sa till mig "J.K Rowling skulle ju inte släppa en dåligt fortsättning". Läs den hörni, jag tyckte mycket om den och det var så himla fint att få komma tillbaka in i den magiska världen!
Kommentarer
Trackback
