Kan inte riktigt förstå vad tiden håller på med, den går så förbannat fort hela tiden, till och med de dagarna som annars känns en aning sega. Idag har dock inte varit en sådan, seg, dag, utan har spenderats med den allra bästa, Louise, goaste Loosan! Julmarknaden på gamla stan var ett mål för dagen och precis brevid denna hittade vi ett underbart mysigt litet café, nya favoriten i Stockholm, lätt! Kommer dessvärre inte ihåg hur namnet löd för er som undrar men gosigt var det allt att gå in och omslutas av värmen efter en bra stund ute i vintekylan. Ska dock inte klaga då det faktiskt inte har gått och blivit vidare kallt än egentligen. En bra bit har vi vandrat idag och jag älskar verkligen känslan som kommer till en när gator och torg lyses upp av vackra, energispridande ljus och skyltfönster pryds av små tomtar och konstgjord snö. Cafét befann sig i en källare och bara entrén bådade ju gott för mysfaktorn, chai latte och varm choklad gjorde ju även sitt för den rätta känslan. :)

 

 

Tisdag var det idag ja, har blivit lite sisådär med kollen när de allra flesta dagar lika gärna hade kunnat vara lördag. En liten virrpanna var alltså vad som väntade Matilda på Centralen, kan inte heller bestämma mig för om det är mestadels komiskt eller sorgligt att denna fina tjej hittar en aning bättre i innerstaden än vad jag gör, som faktiskt bor här. Tiden gick läskigt fort men vi lyckades ändå pricka av de ställen vi hade på vår lista, för här har ni två tjejer som inte är rädda för att frågan om vägen, målet tycks ändå alltid ligga sådär pinsamt nära när vi väl bestämmer oss för det och hur sjutton vi lyckas med detta är för mig ett stort mysterium ;) Vi besökte bland annat en, för mig, okänd affär vid namn; beyond retro. Väldans fin affär som går att finna på drottninggatan, klart värt ett besök för er som diggar vintage. Tyvärr gick vi därifrån utan några fynd, inte ens dessa goa, varma mössor fick följa med, även om de hade värmt oss gott i vinter ;) Tur är det att en av oss lyckas se lite mer cool än muppig ut, haha!

 

 

Snö, jag saknar snö. Trodde aldrig jag skulle känna så, än mindre erkänna det, men hur vackert är det inte när de små vita flingorna börjar samlas och bringa fram julkänslor? På min korta resa  till Småland fick jag i alla fall se små drivor lite här och var, att få hela tjocka släkten samlad gjorde ju självklart sitt med. 135 årskalas, alltså 4 samlade födelsedagar, vankades och vi var inte mindre än 40 pers som stod för denna gemenskap, go mat och mysigt var det allt. När man umgås med alla människor som i princip känt en sen ja, alltid, är väldigt speciellt och det är så skönt att få komma dit och bara få känna sig liten ett tag, för ibland behöver man det. Nu menar jag inte sådär bebisliten med massa gullande, utan mer att få känna av hur folket runt omkring bryr sig på ett sätt som gör att du känner dig trygg, både i dig själv och i situationen, det är något som jag sätter stort värde på.

 

Denna fina hund som ni nu ser här nedanför är också en av de få hundar som jag inte är vidare rädd för, söta Iza som inte heller ser särskilt missnöjd över att få lite kärlek.

 

En blåskimrande Globen, dagen till ära, var en del av den utsikt jag tog del av på min färd mot ett inbokat möte inför mitt första arbetspass. på något märligt vis kom utsikten tillsammans med en go julstämning, börjar tagga för den mysiga tid som julen kommer med redan, haha. Det ska i alla fall bli så otroligt spännande att äntligen få sätta igång med något ordentligt, och förhoppningsvis riktigt trevligt alldeles snart. Fler inbokade möten kommer passera innan veckan är slut och jag drar mig neråt Småland, spännande! 

 

Ligger hemma med en ordentlig förkylning och kul var det att ett telefonsamtal skulle bli  det allra första jag utsatte min röst för, stackars Matilda,förstod sådär halvbra vad jag pratade om tills min röst bestämde sig för att komma igång. Ruschen som blev till pendeln kanske inte heller var en av mina allra bästa ideer, men går den bara i halvtimmestrafik blir det en aning segt att vänta. Inne på centralen var det i alla fall full fart och det var riktigt kul att känna den goa stämningen hos alla taggade fotbollssupportrar ett tag. I soffan framför Sverige- Portugal blev också där jag tillslut hamnade och avslutade kvällen. Hoppas nu min bror, som befann sig live i publiken, inte blev alltför besviken på förlusten bara, allt går ju tyvärr inte som man vill alltid. 

 

Hoppas ni alla har haft en fin kväll! :)

 

 

Ni vet när man planerar något i förväg, inte sådär konkret utan mer som en abstrakt önskebild i huvudet fylld med precis sådana ögonblick som man bara längtar efter att få uppleva? Önskebilden blir dock sällan verklighet i sin helhet men jag tror också att det är något som gör livet speciellt och ofta väldigt vackert. Den här helgen levde upp till så mycket men så många önskade ögonblick förlorades när vi väl befann oss där, i nuet. Vi tar lärdom av att livet inte alltid blir som tänkt och att det finns så mycket som kan förstöra samt försköna tillvaron för oss. Nu hade jag ju dock lovat mig själv att inte förlora mig helt i alla tankar som flyger runt, men ett antal otroligt intensiva intryck och känslor har letat sig in denna helg även om det är alla gulklimpar som jag kommer hålla fast vid.

 

Fredagen blev en lugn och go kväll, Matilda, världens finaste som mötte mig på stationen, och jag bestämde oss för att lyxa till det med tacos och injudna var såklart Daniela och Christoffer, himla mysigt att få höra vad som hänt sen senast. Otroligt kul var det också att träffa alla glad musikare efter deras premiär, taggade till tusen.

 

En glad tjej sitter bakom dataskärmen här, ohja! För jag har fått mitt första jobb här i den stora staden, jippie!! Nu gäller det bara och vänta och se om även nästa plan går åt det håll jag skulle önska, håll alla tummar ni har. Dagarna går fort förbi och veckan har bjudit på jobbintervjuer, körövning, simning bland annat och den har varit rätt fin ändå, när jag tänker tillbaka, trots att en liten förkylning smyger sig på tillsammans med en otrolig seghet IGEN (skyller på Tovas dagisbaciller, inte alls mitt kassa imunförsvar).

 

Pratade med Matilda innan och kände verkligen hur otroligt taggad jag är på att dra upp till Norrland igen, träffa alla goa och glada samt bli bortskämd med föreställning OCH finmiddag till, fint ska det vara. Det man får hoppas på nu är dock att jag träffar någon härlig människa på bussen imorgon, så de där 5.5 timmarna går fort som attan ;) Idag har varit en bra dag och jag kan verkligen inte tänka mig att morgondagen på något vis skulle kunna bli sämre på något sätt, därmed säger jag godnatt och önskar er alla en trevlig helg. Gick igenom mina bilder häromdagen och hittade bland annat dessa mysiga på underbara Maiju och Christoffer, otroligt vackert ;) 

 

Tror att det är betydligt fler än jag som allt som oftast fryser som attan i allt för många situationer, tror dock att båda mamma och Tord har tröttnat en aning på mitt ständiga huttrande. Hittade en liten överraskning som förgyllde min dag något otroligt då jag kom hem från min allra första arbetsintervju i storstaden, välkommen kära vinter, nu är jag allt redo för dig. Håller tummarna som bara den för att täcket håller vad det lovar för snart finns det inte så mycket mer jag kan pälsa på mig, tänker att vinterjacka och vantar ändå bör hålla sig utanför sovrummet ;)