Sakta det går...att ta sig fram

 
Här har ni dem absolut virrigaste människorna i stan, tänkte ge er en inblick genom att berätta hur resan mot Sollentuna gick för oss i tisdags kväll!
 
Mötet skulle börja klockan 19 och vi var ute i god tid, möttes på centralen klockan 18 och gick direkt mot pendeltågen. Vi kollade upp stationen och gick på första, bästa tåg. Resan gick, och vi pratade massor, så mycket att vi åkte förbi stationen och fick gå av en station efter för att vänta på pendeltåget tillbaka igen.
 
Vi kommer äntligen till rätt station och sitter och väntar på Florian som skulle ta en buss dit. Jag står på platsen vi skulle mötas på och ringer honom för att fråga vart han är. Det leder till det mest förvirrade samtalet och vi går till andra sidan perrongen för att det "kanske" är där han är, när det egentligen handlar om att vi inte alls är på Sollentuna station. Vi är i Solna istället ^^
 
Vet fortfarande inte varför vi fick för oss att det var dit vi skulle eller varför ingen av oss kom på under resans gång att kolla upp ordentligt?! Väldigt oklart, lite charmigt, ganska roligt!
 
Nåväl; Man lär sig till nästa gång  ;)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

oliviamariaeklund.blogg.se

"Det finns inget annat misslyckande än att sluta försöka"

RSS 2.0