Saknade tillgivenhet

En helg i Småland med nära och kära går alltid alldeles för fort, kanske för att man laddar med ett späckat schema för att hinna med allt och alla, kanske för att jag helt enkelt älskar att omges av familj och gamla vänner i en trygg och varm miljö som alltid kommer att vara hemma för mig. Fint var det, att få krama om hela familjen på Violstigen, jag blir alltid lika mållös över all kärlek ni visar och delar med er av. Har ingen bild på er allihopa men Pappa och Solla, ni vet också om hur mycket ni båda betyder för mig. TACK!
 
 
Familjen stod i centrum, och vi for fram över Aneby och fikade alldeles för mycket. Fick vara med på Linns nya kvällsritual, att kika in sina nya fiskar, se Carros nya lägenhet och spontant träffa på hela tjocka släkten hos Pernilla som fyllde år. En finpromenad med Svante, middagsbjudning med Louise och Greta, ja mycket mer hinner man inte på inte ens tre dagar och tur var väl det för stackars Gustav som bara fick flänga med. Veckan kommer  bestå av heldagar på förskola och jag börjar ändå tycka att det är ganska mysigt. Skönt att slippa planera lektionstid och för en tid istället fokusera på att alla håller sams. :)
 
Se nu till att få en bra start på veckan och glöm inte bort att det finns så många fina ögonblick varje dag som man borde glädjas åt. Kärlek till er! :)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

oliviamariaeklund.blogg.se

"Det finns inget annat misslyckande än att sluta försöka"

RSS 2.0