Tillfälliga ting och en snedvriden dygnsrytm

Då var man hemma i storstaden igen, har nästan vant mig vid att verkligen se det som hemma nu, även om jag vet att det alltid finns ett hus i Småland där jag känner mig minst lika bekväm och välkommen. Med bara en halvtimmes försening kände vi, jag och min bror, oss ändå väldigt nöjda med resan som gick fort tack vare sömens intrång. Tack vare alldeles för fina kvällar och nätter är dygnet för tillfället i lite obalans, absolut inget värt att klaga på för det är, så som alla säger, värt det, och detta var jag ändå alldeles för förväntansfull för att tänka djupare på när klockan ringde vid 7 i fredags. Min första dag på Erikshjälpen var det och det var så roligt, mycket bättre än vad jag hade väntat mig. Tiden bara flög iväg och efter en snabb packning hemmavid begav jag mig till min kära väns nya/tillfälliga bostad. Nöjd var jag över att ha hittat dit med hjälp av endast en karta och fint hade vi det. Louises kära rumskompis anslöt sig till oss lite senare och en fantastiskt mysig fredagskväll skapades. Denna fina tjej fixade också med härliga smothies till frukost och riktigt bortskämd kände jag mig.. 
 
 
Hoppas ni alla fina har det fantastiskt bra, även om julens magi börjar blekna och försvinna. Ta vara på varandra och glöm inte att se det lilla fina med varje dag, kärlek till er. 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

oliviamariaeklund.blogg.se

"Det finns inget annat misslyckande än att sluta försöka"

RSS 2.0