Stundernas betydelse

Fint är det, att ha så många superkramare runt omkring sig. Ibland är det allt man behöver, en kram med så mycket värme och kärlek att det nästan svämmar över. 
 
Den här bilden är fyra år gammal. Jag står i mitten, mellan Geraldine och Svante. Svante som redan då varit min vän så länge och som fortfarande alltid finns där och även om vi inte ses alls lika ofta längre blir kramarna bara bättre. För ibland saknar man utan att veta om exakt hur mycket.
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

oliviamariaeklund.blogg.se

"Det finns inget annat misslyckande än att sluta försöka"

RSS 2.0