Virrighetens lycka

Tur att man har en smygfotograferande mor när man själv njuter av livet fullt ut. Blev så fantastiskt överraskad av min fina familj, som förmodligen tröttnat på mitt tjat om att jag "någon gång" ska ta tag i och lära mig spela detta mysiga instrument. Nu bara måste jag ju börja kämpa lite. 
 
 
Ett par dagar har ju gått och jag har blivit så väldans bortskämd, igår fick jag ändå ge tillbaka en aning och bjöd finaste Christoffer och Björn på en nybakad frukost i solen. Himla mysigt var det med en sådan enkel vardagslyx och mitt kämperi i köket lyckades för en gångs skull! Har också gjort en spännande upptäckt i städandet bland klädhögar, att långt ifrån allt är mitt och att mina kära vänner är minst lika virriga som jag, känns fint i hjärtat :')


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

oliviamariaeklund.blogg.se

"Det finns inget annat misslyckande än att sluta försöka"

RSS 2.0