En finfin tisdag har nu snart gått förbi, en fantastiskt rolig men krävande dag har det varit. Det allra roligaste och svettigaste vi har hittat på idag är, stöveldans. Alla fick helt enkelt dra på sig ett par gummistövlar och stampa runt ett bra tag. Som ni kanske förstår var detta en aning tungt men helt underbart kul, kanske lite synd om människorna som befann sig under oss men det är väl sådant man får ta ibland ;) Tyvärr var det ingen som filmade vårt lilla äventyr men är ni en aning nyfikna så finns det en video från förra årets dansklass som jag har letat fram, en aning mer skillade var dem nog allt, men än sålänge har vi ju tid att lära oss :) 

 

 

Dagen har också bjudit på en föreställning, riktigt kortfattat handlade den om 4 clowner som sjöng opera. Med en bra pianist vid flygeln och ett fötrollande sätt att få med sig publiken på blev det en underhållande scen som innebar mycket improvisation från huvudpersonerna. Själv tyckte jag dem var kanonduktiga och det kändes naturligvis riktigt spännande och roligt att få vara en del av det ett tag. Vi hade ju också turen att få se deras premiär, så blev ni sugna kan ni ju alltid söka upp någon av deras andra föreställningar, har dock riktigt dålig koll på vart och när dessa utspelar sig men den heter i alla fall "Leve alla galningar" :) Ett passande namn då vi dansare avslutade dagen med att fundera på vårt kommande performance, något vi nu jobbar på tillsammans med en konstnär från stan. För er som inte vet vad ett performance är, så är det något oerhört märkligt, också svårt att förstå och förklara. Detta gör att jag tänker nöja mig med att förklara fenomenet som "levande konst". Vi avslutade i alla fall dessa två timmar med att springa runt i skolan och göra saker som sticker ut, ta fram olika beteenden som anses märkliga och som får alla runt omkring att undra vad sjutton man sysslar med, haha, ja det blir inte mer normalt än så. 

 

 

 

Dagarna bara rullar på och snart är den första hela veckan slut. Den hårda ovana träningen, eller försmodligen mestadels alla hopp vi gör, började igår att kännas ordentligt i mina benhinnor, vilket ledde mig till en stunds förskräcklig smärta. Jag fick lära mig precis hur det fungerar av min kära klasskompis Christoffer, som är väldigt kunnig inom ämnet. Den bästa lösningen är alltså att trycka ut dem ordentligt, vilket han skulle hjälpa mig med efter 20 minuters kylning. I vilket fall blev jag varnad för ordentlig smärta och ja, det kan man ju minst sagt säga att det var ;) Men det blev allt bättre och när halva korridoren står bredvid och hejjar och klappar en lite fint på axeln så går det ju, och man känner att man lever. 

 

Måndag var en riktigt fin dag, dansdagen var riktigt rolig och kvällen blev kanonmysig. Ett bra tag satt vi, med vacker utsikt över havet, och åt glass med passande och go musik. Det finns så mycket att berätta men jag väljer att låta bilderna berätta lite själv. Idag, tisdag, hade vi i alla fall den första balettlektionen och det gick betydligt bättre än väntat. Men nu, efter en tuff dag med 6 timmars dans, är man rätt mör och trött i kroppen. Som avslutning på denna goa dag ska vi nu i alla fall käka våra egenplockade blåbär framför en film. 

 

Lördagen slutade riktigt trevligt och vi begav oss till en lägenhet, inte långt från skolan och hade en fin kväll med många olika och fantastiskt goa människor. 

 

Dagarna går läskigt snabbt här och vi har nu haft 2 riktiga dansdagar, träningsvärken sitter i och det är bara att hålla tummarna för att denna ger med sig innan måndag. Fredagskvällen bestod i att klura ut vägen till en klasskompis och bli bortskämd med fika och te i massvis. Det blev en lugn kväll med trötta tjejer och killar helt enkelt. Väl tillbaka på studenthemmet fick jag ge med mig och hamnade tillslut framför en riktig gömma-sig-under-täcket-skräckis och det slutade i att extramadrassen i mitt rum användes för första gången, skräckfilm var alltså inget för oss. Men när klockan smyger fram runt 3 och man knappt kan hålla ögonen öppna, ja, då somnar man rätt fort ändå, särskilt när man hör ett par trygga, lugna andetag precis nedanför sängen ;) 

 

Nervositeten för första dagen igår var rimlig och som tur var fanns det ingen som helst anledning för den att spåra ur. Det blev en dag med mycket information och det var 11 fantastiskt trevliga människor som infann sig i samma rum som jag, min nya klass. Efter all info, mathandling och fix och don, drog vi i alla fall och badade. Solen började lite lugnt gå ner och det där suget vi hade fått när vi suttit i den varma aulan en lång tid hade nästan försvunnit helt. Men alla bet i alla fall ihop och hoppade i, och nej, det var INTE varmt och skönt ;)  Vi bagav oss hemåt och alla kröp ner i soffan i källaren framför filmen "Paul". Kan ju vara roligt att berätta för alla er som vet vilket te-drickar freak jag är, att större delen av min klass är precis likadan. Här blire många mysiga testunder vill jag lova. :) 

 

Godmorgon just nu sitter jag vid mitt alldeles egna skrivbord i mitt alldeles egna rum. Känslan av ensamhet som infann sig en stund efter att Pappa begett sig hemåt höll ändå inte i sig särskilt länge utan mynnade ut i en frukost med nya spännande människor! Jag är supernöjd med rummet och dess gigantisk (i alla fall enligt mig) badrum och känner på mig att detta kommer bli riktigt kul. Här kommer lite bilder på mitt färdigfixade rum och nu är det bara att vänta till klockan ett för att få träffa mina kära klasskamrater för första gången. Dagens sociala liv har annars bestått av ett gäng musiker och fotografer :)