Något litet som skrämmer

Gjorde något lite läskigt häromveckan ;) och nej, det var inte någon spökvandring eller läskig biofilm. 
 
Jag gick på en brunch för att mingla med folk jag aldrig någonsin hade träffat, alltså ingen där!! 
 
För att berätta historien bakom; 
 
I Stockholm finns en ungdomsförening med folk som har celiaki, som jag, och de samlas ibland för att göra lite aktiviteter och det verkar väldigt mysigt! :) Har hängt med mamma på ölprovning bland annat, fast med den "vuxna" delen av förbundet men har länge tänkt att jag borde gå på något med folk i min egen ålder. (Ärligt talat var till och med mamma ung i det sällskapet) Och jag menar, hur gammal tycker man inte att sin egen mamma är? ;) 
 
I söndags häromveckan hade jag därför bokat in mig på en brunch med ungdomsgänget, trodde hela fiket skulle vara fullt med människor som alla kände varandra innan men det var 10 mysiga tjejer runt ett bord. Hade det väldigt mysigt och delade erfarenheter och tips i några timmar. Värd grej! 
 
För att inte nämna brunchen, den var helt fantastisk <3
 
Själva cafét låg på ett litet berg med fin utsikt!
Gör lite läskiga grejer ibland hörni, det kan gå himla bra faktiskt! (Och om det går dåligt åker man bara hem och/eller försöker igen.)
 
 
 
 


Kommentarer
Anonym

Hm, säger den gamla mamman..... 🤔

2017-01-20 @ 20:18:48
Anonym

Hm, säger den gamla mamman..... 🤔

2017-01-20 @ 20:19:33


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

oliviamariaeklund.blogg.se

"Det finns inget annat misslyckande än att sluta försöka"

RSS 2.0