I miniatyr

Häromdagen var jag och Helena ute på äventyr, på en smal stig längs bergväggen gick vi och kikade ner på byns alla små hus. Vi mötte ett gäng fransmän som stod och pekade på något samtidigt som de ropade till oss. Det var alltså en bergsget, tror de heter så, med gigantiska horn. Vi höll oss nära de andra och kikade, lite smått paranoida, bakåt i fall den skulle få för sig att följa efter. ;)
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

oliviamariaeklund.blogg.se

"Det finns inget annat misslyckande än att sluta försöka"

RSS 2.0