Stadsorientering i tropisk hetta

Att jobba 12 timmar i sträck kanske låter mastigt och tro mig, ibland känns det lite tungt att se hela dagen passera medan man befinner sig på precis samma ställe. MEN det går,  och det är så himla mycket tack vare alla fina kollegor. Att Simon är knäpp och alltid får mig att skratta så mycket, att Sebastian kommer till undsättning när man utsätts för en utskällning bara för att man är mänsklig. När man kan luta sig tillbaka och bara försöka ta till sig Johannas ytterst fina dansrörelser som hon utför när allt börjar känna lite långrandigt. Möts man sedan av en mysig prick som står och väntar på en precis utanför efter stängning mår man också rätt bra ;)  Kärlek till människor som bara tänker till lite extra och visar att dem bryr sig, kanske fixar glutenfri frukost, bara en sådan sak är väldans vackert ändå. 
 
Annars då? Nerå, försökt lära mig jonglera, vilket var otroligt spännande, har med karta i högsta hugg kämpat mig fram till maltesholmsbadet. Det gick, trots en liten omväg, för jag har lärt mig att alltid gå tvärtemot vad min hjärna vill föra mig och jag kom fram tillslut :D Tova har kämpat på med Malte, som numera är namnet på min älskade skrivmaskin och jag har varit på en fantastisk liten utflykt, mer om den imorgon :)
 
Hoppas ni alla har det finfint!
 
 
"Tova nu tänkte jag ta kort på dig för att du är så söt"
- Okej, då ska jag le, jättemycket.
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

oliviamariaeklund.blogg.se

"Det finns inget annat misslyckande än att sluta försöka"

RSS 2.0