Mina första arbetspass för tele2-arena är nu alltså över, är fortfarande lite förbluffad över att saker och ting ordnade upp sig så bra som de ändå gjorde. Det var allt lite kaos, men vad annat kan man väl vänta sig på ett event, där man hjälper till och servera 5000 matlglad gäster. Så många var det i alla fall som valde att ta för sig av den buffé vi dukade fram på fredagskvällen. Har träffat otroligt många goa och glad medarbetare samt gäster, även om en hel del stress har letat sig in bland alla människor. Känslan jag fick, när jag för första gången klev in vid borden var så mäktig, helt sjukt vad människor det var som vi skulle hålla ordning på, tur att alla kämpade på så gott som dem gjorde minnsan! Att duka iordning och fixa allt innan starten var även det en upplevelse fylld med dånande musik, det vill säga rep inför kvällens show, vilket gjorde en betydligt mer pepp inför kvällen. Nöjd och glad är jag i alla fall efter denna upplevelse och ser förväntansfullt fram emot nästa event. 

 

Har denna vecka också lyckats slå virrighetsrekord och det är inte något att skryta om direkt, men med samma tur som jag brukar ha ordnar det upp sig utan vidare krångligheter. Detta sms tog jag emot i fredagsmorse; 

Det allra märkligaste var ju dock att jag trodde de hade skickat helt, totalt, jättefel, för jag hade då inte tappat bort mitt kort. I alla fall rusade jag upp och tittade i min plånbok, där kortet saknades, såklart. Vilken otrolig tur man kan ha tänkte jag direkt och pustade ut, innan jag egentligen hade hunnit få någonting att vara nervös för. Hjälpsamma och ärliga människor finns det gott om och jag hade turen att en av dessa lyckades hitta både mig och mitt kort, tacksamhet är lite av en underdrift av vad jag känner inför det. 

 

Denna fina lördag lyckades jag få in lite julkänsla i kroppen, pepparkaksbak var det dags för och som tur var hade jag ju min kära syster till hjälp (ett tag i alla fall, tills det blev mycket roligare att bara äta det goda  istället för att kämpa fram dem). Riktigt goda blev dem och lukten som sprider sig när de gräddas är ju bara underbar!

 

Imorgon är sista dagen här hemma och det finns en hel del som behöver fixas tills tåget, den första etappen på resan, rullar iväg. Pengar ska växlas, lite julklappar ska köpas och en fin fika med härligaste Louise samt packning i mängder är väl det allra viktigaste inför morgondagen. Småland kommer bli nästa anhalt efter allt solande och det gäller att jag får med mig allt då jag inte återkommer till storstaden förän efter nyår.